aengeln

Nu är det inte lång tid kvar till lovet. Drygt en månad, sen är man fri att göra vad man vill i några veckor. Blir antagligen massa julmat, julklappar och Stockholm såklart. Allt känns dock lite sisådär nu. Blickar ständigt framåt för att finna något att få motivation ifrån. För just nu finns ingenting som gör en speciellt optimistisk. Förutom alla underbara människor runtomrking mig förstås. Var tvungen att dissa min friend Älin ikväll på grund av att jag hela tiden lyckas dra på mig massa förkylningar. Men som Johan sa, det är ett bevis på att man är frisk. Så jag litar på det. Får helt enkelt träffa henne när jag är frisk igen. Måste börja planera för eventuell USA-vistelse. Har pratat en del om aupairjobb i USA. Kanske blir till hösten nästa år i så fall. Vet inte om man vågar bara. Är ju så långt dit. En hel Atlant mellan mig och alla blir det då. Känns läskigt att man börjar bli vuxen nu och man måste inse att snart väntar flytt och vuxenliv bakom kröken. Än så länge orkar jag inte tänka allt för långt och därför stannar jag vid att det bara är 31 dagar kvar till the big day. 18 år.